En av rekommendationerna till den senaste rapporten som Sverige skrev skrevs följande angående att Sverige inte har gjort konventionen direkt gällande i svensk lag:

The Committee reiterates its concern expressed in its previous concluding observations (E/C.12/1/Add.70, that the Covenant has still not been given full effect in the State party’s domestic law and cannot be directly invoked before courts. It regrets the lack of information regarding court decisions which contain references to the provisions of the Covenant, and as to whether the State party considers economic, social and cultural rights justiciable.

The Committee recommends once again (E/C.12/1/Add.70, para. 27) that the State party should take all appropriate steps to guarantee the full effect of the Covenant provisions in its domestic legal system, with a view to ensuring that the Covenant E/C.12/SWE/CO/5 page 3 rights can be directly invoked before the courts. In this regard, the Committee draws the attention of the State party to its General Comment No. 9 (1998) on the Domestic Application of the Covenant. The Committee also requests the State party to provide information on case-law concerning the rights recognized in the Covenant in its next periodic report.

Lär hela rapporten här: http://www.bayefsky.com/docs.php/area/conclobs/treaty/cescr/opt/0/state/166/node/3/filename/sweden_t4_cescr_41

Lokalgruppen Göteborg, Malin

Många av de som lever i fattigdom är jordbrukare eller fiskare men fördelningen av jord är mycket orättvis. 1 miljard människor lever i hunger. 70% av dessa är kvinnor och flickor!

Det är många gånger kvinnorna som brukar jorden, säljer varorna och därmed till stor del ser till att familjen försörjs, men väldigt sällan är det de som äger jorden. Deras rätt till mat och möjlighet till försörjning minskar därför ytterligare om mannen till exempel skulle gå bort.

Vi i lokalgruppen i Göteborg har bestämt oss för att försöka väcka lite mer liv i den här bloggen och kommer under våren att skriva ibland korta, ibland långa, ibland spännande eller tankeväckande inlägg. Någon gång blir det kanske bara en bild, eller ett lästips om något som vi tycker är intressant kring rätten till mat, en av de mest grundläggande rättigheterna för människan!

Vi hoppas att ni kommer att tycka om det, vi representerar förstås FIAN Sverige, men åsikter, tolkningar och reflektioner är våra egna.

Trevlig läsning hälsar

Lokalgruppen i Göteborg

De första veckorna har vi framför allt gått igenom genomförda aktiviteter inom projektet, rapportering av föregående projekt samt diskuterat vårt framtida samarbete. Jag har också blivit uppdaterad kring den politiska situationen vad gäller Rätten till mat och relaterade ämnen som berör FIAN Ecuadors arbete. Med andra ord har jag spenderat väldigt mycket tid på FIANs kontor i Quito. I helgen fick jag dock möjligheten att lämna den av vulkaner omgivna staden, och tog bussen mot kusten med det slutliga målet – hamnstaden Guayaquil.

I Guayaquil deltog jag i ett möte med Tierra y Vida (Jord och Liv) som är en bondeorganisation med 32 basorganisationer som representerar olika samhällen utmed stillahavskusten (i provinserna Los Rios, Manabi, Guayas, El Oro och Santa Elena). Tierra y Vida är en av FIAN Ecuadors närmaste samarbetsorganisationer och tillsammans har de arbetat väldigt mycket med jordreformsfrågan i Ecuador. Vi och många andra människorättsorganisationer, bondeorganisationer och olika sociala rörelser anser att en jordreform är nödvändig för att komma till bukt med många av de problem som är kopplade till hungern i Ecuador.

Officiella siffror från Ecuador (Sistema Integrado de Indicadores Sociales del Ecuador) bekräftar den globala statistiken, det vill säga att hunger är ett fenomen som framför allt drabbar folk på landsbyggden, trots att det är där maten produceras. För varje flicka eller pojke som lider av kronisk undernäring i städer, finner man två flickor eller pojkar som lider av kronisk undernäring på landsbyggden. Och detta är ett utbrett problem i Ecuador. Exempelvis lider hela 371 000 (26 procent)  av barnen under fem år av kronisk undernäring.

Hunger har direkt koppling till människors tillgång till resurser för deras försörjning. På landsbygden i Ecuador finns många människor som antingen har för lite mark eller ingen mark alls för att kunna försörja sig. Ägarkoncentrationen av jordbruksmark är stor och har förändrats väldigt lite de senaste 50 åren, trots att antalet jordbruk och andelen brukad mark har ökat. Enligt den senaste nationella jordbruksinventeringen år 2000, utgör idag jordbruksenheter om mindre än 5 hektar 63,5 % av alla jordbruk, men innehar endast 6,3% av den totala jordbruksmarken. Samtidigt utgör jordbruksenheter om mer än 100 hektar bara 2,3% av alla jordbruk, men upptar 42,6% av den totala jordbruksmarken.

Utifrån denna verklighet har många sociala rörelser och organisationer kämpat för att få till en jordbruksreform i Ecuador. Genom en jordbruksreform skulle fler människor få tillgång till mer mark och därmed ha större möjlighet att försörja sig. I slutet av 2009 började också den ecuadorianska regeringen implementera ett jordreformsprogram som populärt kallas “Plan Tierra” (ungefär jordplanen). Men hittills har programmet omfattats av osäkerhet som lett till svåra konlikter.

Till exempel var det till en början sagt att 2 500 000 hektar skulle distribueras under fyra år. Därefter har olika siffror som 100 000, 120 000, 69 000 och 130 00 hektar nämnts. I det senaste uttalandet från presidenten uppgavs det att 200 000 hektarjordbruksmark skulle fördelas. Det finns inga officiella siffror på hur mycket jordbruksmark som har distribuerats hittils och det är väldigt otydligt på vilket sätt allt ska genomföras.

All denna förvirring kring jordreformen, hur mycket som ska fördelas, när det ska genomföras och framför allt vilken mark som ska fördelas, har som sagt skapat stora konflikter. I och med att situationen är väldigt osäker finns det starka ekonomiska intressen både inom regeringen samt stora markägare som ser en möjlighet att påverka processen och få till en minskning av antalet hektar mark som ska fördelas samt i allmänhet försvåra implementeringen av programmet. Samtidigt kämpar många bondeorganisationer för att jordreformen ska påskyndas och att regeringen ska hålla sitt ord och dela ut den mark som de lovade att dela ut från början. I många samhällen blir därför  bondeledare utsatta för förföljelser, våld och trakassarier av intressen som inte vill att annat än att det ska tystas ned. Enbart bland Tierra y Vidas organisationer har fem bondeledare mördats sedan år 2009.  Senast det skedde var i somras. Den 20 juli skulle bondeledaren Marlon Lozano Yulan göra ett besök på Tierra y Vidas kontor i Guayaquil, när två maskerade män plötsligt dök upp på en motorcykel och sköt honom i huvudet. Dagen därpå avled han av skadorna och lämnade därmed sin gravida fru och deras sjuåriga dotter.

Representanter från Tierra y Vida har starka misstankar om att attacken egentligen var avsedd för Milton Yulán, koordinator för Tierra y Vida samt medlem i FIAN Ecuador. Samma dag som mordet inträffade hade Milton märkt att han på vägen hem blev förföljd av en bil. Och några veckor efter dådet stannade tre fordon med beväpnade män utanför Milton Yuláns mors hus och väntade i trettio minuter. Enligt vittnen betedde de sig misstänksamt och låtsades att deras fordon hade gått sönder.  Inte förrän några grannar sköt skott i luften gav de sig i väg.

Milton  är jurist med jordbruksfrågor som specialitet och har länge kämpat för jordreform och småbönders rättigheter. Han har blivit något av ansiktet utåt för kampen för jordreform i kustområdet. Att säga att han därmed skapat stor irritation bland de som motsätter sig jordreform är därmed ingen direkt överdrift. Attacken verkar vara en del av en kampanj av hot och trakasserier som alla som kämpar för jordreform får lida av. Tierra y Vida misstänker att det är kriminella grupper som är ansvariga för mordet på Marlon och trakasserierna av Milton. Grupperna misstänks i sin tur ha anlitats av de jordbruksföretag och ekonomiska grupper som motsätter sig omfördelning av jorden.

Dessa förföljselser och trakassarier får konsekvensen att många bönder inte törs kräva sina rättigheter och att de som ändå fortsätter kämpa får lida enormt. Denna gång lyckades de kriminella grupperna, då Milton Yulan, för att rädda sitt liv, blev tvungen att fly landet.

Eller som en av deltagarna på mötet igår uttryckte:

- I praktiken är det Ecuadors regering som landsförvisat Milton eftersom de valt att inte garantera hans säkerhet.

Trots allt som har hänt så fortsätter Tierra y Vida sin kamp för jordreformen. De menar att det är av största vikt att regeringen fullföljer den plan som bestämdes från början och delar ut jord till alla de grupper som behöver den. Annars kommer våldet och trakasserierna fortsätta och fler oskyldiga få lida.

Demonstration i Guayaquil den 28 juli. På banderollen står det “Marlon lever, kampen fortsätter”

De dräpte dig och berättade inte för oss
var de grävde ner din kropp,
men sedan dess är hela fosterlandets jord din grav;
eller snarare: ur varje famn av fosterlandets jord där
din kropp inte finns har du återuppstått.
De trodde att de dräpte dig med en order
Eld! De trodde att de begravde dig,
men det enda de begravde var ett frö.

Ernesto Cardenal, nicaraguansk författare och präst

Christopher Eriksson, FIAN Sverige

Men vi har kunnat konstatera att manniskor i denna by och flera intill liggande  verkar ha  starkt sin formaga att krava sina rattigheter. Manga tog till orda utan minsta blygsel, vid vara besok, sarsklit manga kvinnor. Det var ibland riktigt revolutionara tongangar! Trots att de allra flesta ar analfabeter vet de att att har ratt till mat och att kunna forsorja sig i vardighet och att denna rattighet har blivit krankt. Ravi Kumar, sekreterare for FIAN AP jobbar effektivt med utbildning. Det ar fint att se honom i aktion. Han ar ansvarig for alla de 21 distrikten inom delstaten. Det ar ovantat langa avstand o vi har rest mycket, aven till de norra delarna av Andhra Pradesh. Det finns manga ursprungsfolk, de kallar sig tribs med stolthet! Och de har berovats sina forsorjningsmojliheter genom den s k utvecklingen, dar de har trangts undan, genom skogsbruk, reservatsbildning, hamnbyggen och liknande. Men forhoppningen om att det ska bli en forandring ska ske ar stora. Det finns mangder av NGOer som arbetar mot liknande mal, att starka kvinnors o barns ratt till naringsrik kost och till en uthalliga levnadsvillkor. FIAN samarbetar med dem.

Tacksamheten over att vi har kommit ar stor. Nu maste vi leva upp till vara ambitioner att stotta deras kamp for ratten till mat!

I Yanadifolkets fall har deras mojligheter att kunna fanga fisk i de s k kanalerna har blivit helt forstorda p g a det stora hamnbygget som ar helt enormt, en av Asiens storsta hamnar for bl a  utskeppning av jarnmalm. Ingen har helt enkelt brytt sig om att dessa manniskor bodde har och levde pa fisket. Det var fantastiskt att se hur skickligt de kunde fanga fisk med bara handerna, men sorgligt att se hur liten fangsten blev nar de t ex damde upp for att fanga smafisk i geggan. Den var sa ynkligt liten!

Marlingruvan i Guatemala ligger i ett bergigt område som heter San Marcos där 79% av befolkningen lever i extrem fattigdom. Gruvdriften togs i drift år 2004 och under åren som gått sedan gruvan öppnades har motståndet mot gruvan ökat bland befolkningen som fått bevittna guldbrytningens katastrofala konsekvenser för miljö, hälsa och försörjning.

Guldutvinningen som sker ovan jord är extremt miljöfarlig. Gifthalterna i vattendragen runt gruvan överstiger de rekommenderade värdena för tungmetaller som järn, aluminium, magnesium och arsenik. Ett annat problem är gruvans vattenförbrukning: 250 000 liter kräver gruvdriften per timma. Vattenkällor sinar, skogarna dör, vattendragen förgiftas och det blir allt svårare för invånarna att försörja sig.

FIAN International har vid upprepade tillfällen krävt att Guatemalas regering ska respektera de mänskliga rättigheterna, men ansvaret ligger även på andra stater och investerare. De svenska AP-fonderna har fått i uppdrag av riksdagen att förvalta våra pensionspengar och har för de pengarna köpt aktier i Goldcorp och Marlingruvan för 242 miljoner kronor. Trots att ett kanadensisk konsultbyrå dömt ut Goldcorps sociala och miljömässiga uppförande och klassat det som oetiskt så fortsätter AP-fonderna att investera i gruvan.

Läs vidare här vad OmVärlden skriver om gruvdriften: http://www.sida.se/OmVarlden/Reportage/Feature/Guld-mord-och-misshandel/

Se http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.479069-gert-gelotte-till-slut-fick-karim-stanna

Lena Klevenås ordf FIAN Sverige

FIAN är en internationell människorättsorganisation som startade 1986 och har medlemmar i ca 60 länder. Mer om den svenska sektionen kan du läsa på www.fian.se.

FIAN arbetar för alla mäniskors rätt till mat. En mänsklig rättighet som faller under konventionen för ekonomiska,sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen).

I bloggen kommer du kunna läsa om vårt arbete med att bedriva opinion, om våra kampanjer, fall, blixtaktioner och mycket mycket mer. Vi kommer även försöka hålla er uppdaterade på aktualiteter som rör området. Så titta gärna in här då och då eller varför inte prenumerera på våra inlägg!

I höst har FIAN en kampanj om landgrabbing. Här kommer en sammanfattning av en artikel som publicerades i The Guardian Weekly för et par veckor sedan. Det är vår medlem Klas Eriksson som sammanfattat och översatt.

”Land grabbing” i Afrika

(Resumé av ”Future of African farmland up for grabs”, artikel i The Guardian Weekly.)

Det finns ett stort antal fall där afrikanska regeringar säljer ut jordbruksmark till utländska investerare, exempelvis till hedge-fonder eller producenter av biobränslen. Kritiker kallar detta fenomen för ”land grabbing”. Fenomenet blev uppenbart under matkrisen år 2008. Medan matkrisen ledde till upplopp i ett antal länder, från Mexiko till Bangladesh, för att ta ett par exempel, skyndade sig spekulanter och länder som fruktade för sin egen matsäkerhet (food security) att i tysthet ingå avtal med afrikanska länder.

Det finns representanter för Världsbanken och andra som ser utländska investeringar i afrikansk jordbruksmark som ett sätt att modernisera jordbruket, vilket skulle betyda mer mat och vinster för lokalbefolkningen. Det är svårt att bedöma vilka effekter ”land grabbing” får på sikt, men FAO och andra analytiker uppskattade förra året att nästan 20 miljoner hektar jordbruksmark – ett område motsvarande ungefär hälften av Europas odlingsbara mark – hade sålts eller godkänts för försäljning eller hade utarrenderats inom en tidsrymd av endast sex månader.

Bland investerarna kan nämnas stater vid Persiska Viken som är beroende av matimport, indiska jordbruksföretag och europeiska producenter av biobränslen. De inriktade sig bl.a. på länder som Sudan, Tanzania, det ofta svältdrabbade Etiopien och Madagaskar. Pensionsfonder är de senaste aktörerna på grund av att finanskrisen gick hårt åt avkastningen från traditionella tillgångar, t.ex. aktier.

Världsbanken arbetar på en rapport om hur utvecklingsländerna ska kunna dra nytta av de utländska investeringarna. Ett utkast till rapporten, som har läckt ut, visar att rika investerare hittills utgör ett hot mot lokala tillgångar och att de exploaterar länder med otydliga lagar och låga avgifter. I teorin skulle investeringarna kunna gynna afrikanska länder, om tillgångarna stannade i afrikanska händer, men avtalen sluts ofta i hemlighet och inkluderar inte lokalbefolkningen.

Howard Buffett, son till miljardären Warren, menar att dessa avtal kommer att göra de rika rikare och de fattiga fattigare. Några vinnare kommer att göra stora vinster, medan förlorarna kommer att berövas sin försörjning.

Unctad (United Nations Conference on Trade and Development) är optimistiska och menar att ömsesidiga partnerskap skulle kunna blomstra. Investerarna och lokalbefolkningen skulle kunna dela på vinsten. Utvecklingsexperten Dr Mahendra Shah ger ett exempel: Om en utländsk investering i jordbruksteknologi gör att avkastningen ökar från 100 ton till 500 ton skulle man kunna dela på den så att 200 ton går till investeraren, 200 ton till mottagaren och 100 ton skulle kunna säljas på den lokala marknaden.

Det finns fall där afrikanska regeringar arrenderar ut mark till ett pris av en dollar per hektar i 99 år. Den mark som arrenderas ut klassa ofta som ”oanvänd” (”unused”) trots att den kan vara viktiga jaktmarker eller förse lokala samhällen och ekosystem med vatten.

Nästa månad samlas världens ledare i ett toppmöte i FN:s regi där millenniemålen ska diskuteras, inklusive elimineringen av svälten i världen. Mötet äger rum mot en bakgrund av en ny kris i matförsörjningen. Matpriserna stiger. Extrema väderförhållanden har förstört skördar i Pakistan och Ryssland. Det finns risk att man försöker hitta en del av lösningen på matkrisen genom att investera i afrikansk mark. Men då måste man förvissa sig om att matsäkerhet för de rika inte leder till mer svält för de fattiga.

Om du vill kan du skriva under vår blixtaktion som uppmanar till ett förbud av landgrabbing! Det gör du enklast genom att gå in på www.fian.se

Är du intresserad av att engagera dig och/eller bli medlem i FIAN? Hör av dig på info@fian.se

Vi har fyra lokalgrupper som är belägna i Alingsås, Malmö, Stockholm och Uppsala. Du är välkommen att delta i deras arbete. Bor du på någon annan ort så hör av dig så försöker vi hjälpa dig att komma igång där du bor!

Vänliga hälsningar Nike Dahlskog, vice ordförande FIAN-Sverige