AP-fondsskolan #3: Sveriges skyldigheter

AP-skolan-NR3

I förra avsnittet av AP-fondsskolan fick du en rad exempel på hur dina pensionspengar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Nu ska vi titta närmare på vem som egentligen bär ansvar och hur det kan omsättas i konkreta politiska krav när det gäller AP-fonderna.

Nu kanske du är förbannat och tänker att det inte är okej att dina pensionspengar far runt i världen och svinar hur som helst. Nej, det inte är inte okej. Men det är allvarligare än så – det är på tvärs med Sveriges åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.

Sveriges ansvar för mänskliga rättigheter utomlands
Sverige har skyldighet att respektera mänskliga rättigheter både i Sverige och utomlands. Det handlar inte bara om ett moraliskt utan även ett juridiskt ansvar. Regeringen har undertecknat och ratificerat flera konventioner som innebär att svenska staten ska respektera, skydda och uppfylla en rad olika rättigheter. Det gäller inte bara inom landets gränser utan även utomlands, genom länders så kallade extraterritoriella skyldigheter. Eller ETO som det ibland kallas på människorättsspråk.

Vad betyder det här ansvaret mer konkret? Bland annat innebär det att stater är skyldiga att reglera transnationella företag – företag som är baserade i ett land och verkar i ett eller flera andra – och investeringsfonder som är baserade i det egna landet för att förhindra att de bidrar till kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i andra länder. Om en kränkning ändå sker ska staten se till att företaget eller fonden kan hållas ansvariga. För den som vill fördjupa sig i det här för att stärka argumenten finns det mer utförligt beskrivet i de så kallade Maastricht-principerna som tagits fram av forskare och experter på mänskliga rättigheter.

Avkastning före mänskliga rättigheter
Hur återspeglas Sveriges skyldigheter i reglerna som styr AP-fondernas investeringar? Det gör de inte. Som vi varit inne på tidigare så säger dagens regelverk att fonderna ska ta hänsyn till etik och miljö i sina placeringar, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Mänskliga rättigheter och miljö är alltså direkt underordnade hög avkastning. Det är oförenligt med Sveriges åtaganden. Respekt för mänskliga rättigheter och miljö måste vara en förutsättning för investeringar. Inte något som tas i beaktande när det passar, eller så länge det inte äventyrar avkastningen.

Det funkar inte att sälja och gå vidare
Sveriges ansvar gäller inte bara för de investeringar som AP-fonderna har just nu. Det gäller för alla kränkningar av mänskliga rättigheter som bolag bidragit till när AP-fonderna investerade i dessa. Det betyder att ansvaret inte upphör om eller när fonderna säljer sina innehav. Som det färska exemplet där AP-fonderna sålt sina innehav i fyra bolag på grund av kränkningar av internationella konventioner. AP-fonderna och Sverige kan inte bara borsta bort dammet från kavajen och gå vidare. Sverige bär fortfarande ett ansvar för de kränkningar mot internationella konventioner som exempelvis Incitec Pivot och Potash bidragit till, under den tid som AP-fonderna investerade i bolagen, genom att köpa fosfat som ett marockanskt bolag brutit i det ockuperade Västsahara.

Mänskliga rättigheter frånvarande i diskussionen
Just nu diskuterar riksdagens pensionsgrupp, som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna, förändringar av AP-fonderna. Men diskussionerna handlar inte om hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden. De fokuserar på struktur och styrning, t.ex. hur avkastningen ska maximeras, hur många fonder vi ska ha och om ska de ha egna styrelser eller inte.

Förra året presenterades en utredning om AP-fondernas framtid. En försvinnande liten del av den ägnas åt etik och miljö och de förslag som presenteras är otydliga och tandlösa. Mänskliga rättigheter säger utredningen inte mycket om. I ett gemensamt remissvar på utredningen pekade FIAN och flera andra organisationer på brister i utredningen och gav konkreta förslag på hur hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö kan stärkas.

Utgångsläget är dystert. Hittills är det bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som öppet har kritiserat AP-fondernas nuvarande regelverk och upprepade gånger genom motioner och frågor krävt ökad hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men utan framgång.

Om du vill veta vad du kan göra åt det här eländet – missa inte den avslutande delen av AP-fondsskolan som kommer imorgon.

Annelie Andersson

Tidigare inlägg i AP-fondsskolan:
AP-fondsskolan: Allt du inte visste att du borde veta om dina pensionspengar (17 oktober)AP-fondsskolan #1: Så funkar det och därför rör det dig (18 oktober)
AP-fondsskolan #2: Här hamnar dina pengar (19 oktober)

Annonser

2 kommentarer Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s