FIAN Sverige på besök hos FIAN Andhra Pradesh

Under söndag eftermiddag anlände vi, Mikael och Rebecka, i Vijayawada där FIAN Andhra Pradesh har sitt kontor. Vi är här för att följa upp ett utvecklingsprojekt som startade 2010 med finansiering från Forum Syd. Projektet implementeras av FIAN Andhra Pradesh och har som målsättning att stärka ursprungsfolket Yanadi i sin kamp för rätten till mat, vatten och försörjning.

Bybor i Budamgunta

Bybor i Budamgunta

Yanadi – en historia av tvångsförflyttningar och marginalisering
Yanadifolket är historiskt sett ett nomadfolk som länge levt i sydöstra Indien, främst i den region som numer heter Andhra Pradesh. De första nedskrivna historierna om Yanadifolket är skrivna av brittiska kolonisatörer 1835. Sedan dess har de gång på gång utsatts för såväl tvångsförflyttningar som koloniala assimileringsprocesser. Bland annat genomförde Indiska staten 1970 en stor tvångsförflyttning av 24 Yanadibyar, vari 3600 personer bodde, från ön Sriharikota där de levt isolerade sedan långt tillbaka. Detta för att göra plats för en station för rymdforskning och raketuppskjutning.

1979 anslöt sig Indien till FNs konvention om Ekonomiska, Sociala och Kulturella rättigheter men man la in en reservation för artikeln som fastslår alla folks rätt till självbestämmande. Man menade att denna rätt endast gäller folk under utländskt styre och inte de folk som lever inom en självständig nationalstat. Denna inställning avspeglar sig tydligt i Indiens relation till sina många urfolk.

Än idag utsätts Yanadibyar för tvångsförflyttningar, särskilt från och med 2007 då bygget av det gigantiska hamnområdet Krishnapatnam Port påbörjades. Ett hamnområde som initialt tog 538 hektar i anspråk. I samband med hamnbygget beslutade man även om att skapa en särskild ekonomisk zon (Special Economic Zone, SEZ) i området runtomkring hamnen. En SEZ är ett avgränsat område som Indiska staten inrättar för att ge företag förmånliga villkor. Statens vanliga ekonomiska lagar gäller inte i full utsträckning, ibland även i fråga om arbetsrätt och miljöskydd. Detta för att sätta fart på den ekonomiska tillväxten och för att locka internationella investeringar. Krishnapatnam SEZ är 4 856 hektar stor och inom detta område finns många av de Yanadibyar som FIAN Andhra Pradesh jobbar med. Rebecka och Parul skrev tidigare i höst en debattartikel om SEZs och dessas negativa inverkningar gällande mänskliga rättigheter och miljö.

Våra besök i Yanadibyarna
Den här veckan har fått en intensiv start för oss. Vi har under måndag, onsdag och torsdag hunnit besöka 7 byar som FIAN Andhra Pradesh jobbar med. En utav byarna, Chalivendram, ligger inom Krishnapatnam SEZ och påminns ständigt om hamnen och dess föroreningar. Innan hamnen byggdes försörjde sig Yanadibyarna i Krishnapatnam-området på att fiska i närliggande kanaler och samla mat och annat i de närliggande skogarna. När hamnen byggdes dämdes majoriteten av dessa kanaler igen och de få som finns kvar är förorenade. Skogen har de inte längre tillgång till då den antingen skövlats eller spärrats av på grund av sin närhet till hamnen. Några av männen i byn berättar att de fortfarande gör sitt bästa för att fånga fisk, men fångsterna är blott en bråkdel av vad de brukade vara. Ett trettiotal kvinnor i byn har fått städjobb i hamnområdet som de tjänar 135 rupier per dag på. Med stöd från FIAN har de blivit delvis kompenserade för hamnbygget med risransoner, jobb, vattenbuffalos eller rickshaws. Dock är det inte tillräckligt och för många i byn utgör varje dag en kamp för att få mat på bordet.

"Innan hamnen byggdes brukade påsen vara full" berättade Seshaiah i Chalivendram

”Innan hamnen byggdes brukade påsen vara full” berättade Seshaiah i Chalivendram

De flesta byarna vi besökt ligger inte inom Krishnapatnam SEZ och är således inte påverkade av hamnbygget. Läget är ändå akut. Gemensamt för alla byar vi besökt är dålig tillgång till vatten, mat och försörjningsmöjligheter samt oerhört bristande sanitära förhållanden. Tillsammans med FIAN Andhra Pradesh arbetar de hårt för att först och främst få tillgång till de sociala skyddsnät som de har rätt till. Under projektets gång har Yanadifamiljerna fått ökad kunskap om vilka rättigheter de har enligt indisk lag och de har vid flera tillfällen lämnat in klagan till myndigheter för att utkräva dessa. Det är ett långsiktigt och – på grund av byråkratiska svårigheter och korruption – frustrerande långsamt arbete men det går framåt och sakta men säkert blir situationen bättre.

Den enda vattenkranen i Budamgunta fungerar i 30 minuter per dag och vattnet är dessutom smutsigt

Den enda vattenkranen i Budamgunta fungerar i 30 minuter per dag och vattnet är dessutom smutsigt

Vill du stötta vårt och FIAN APs arbete så kan du bli medlem här eller sätta in en gåva till PG: 433 11 47-1.

/Mikael och Rebecka

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s